Ibland får man tycka synd om sig själv.

Kände att dagen igår började bra, fortsatte bra men slutade i helvetet. Okej, överdriva ska man icke, men igår hatade jag livet. Ljumsken krånglade hela matchen och då ville jag bara ge upp. Har tidigare haft problem med både ljumskar och lår. Och att det nu kommer tillbaka får en inte att skrika av lycka. Sen sisådär lagom i slutet av matchen får jag synbortfall och migränen anfaller. Låg utslagen till halv 12 på natten innan jag kunde ta en snabbdusch och sen gå och lägga mig igen. Idag tar jag igen mig lite här hemma och hoppas på att bli lite piggare snart.
Som sagt, livet kunde varit bättre, men det kunde också vart sämre!
Puss&Kram

(tjockisen har det bra iaf)

Trackback
RSS 2.0